Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Rödön 17:1
Alternativnamn: Tibrandsholm, Tibrandshögen
Geografisk plats: Rödön socken, Jämtland
Borgområde, ca 80x70 m (Ö-V), bestående av ruinkulle med terrasser och sannolikt kärntornsruin, vallgrav samt ett obestämbart förborgsområde.
Ruinkullen är ca 60x50 m (N-S) och ca 7-8 m h över ursprunglig markyta, samt ca 13 m h över vattenståndet. Kullens inre parti begränsas mot N av en 25 m l (Ö-V) och 0,5-1,5 m h terrasskant, som sannolikt utgör begränsningen för en byggnadslämning. Samma parti begränsas mot Ö av en liknande, 16 m l (N-S) och intill 1 m h terrasskant. Denna kant skäres i S av en brant slänt som på 3 m lägre nivå begränsar kullens inre parti i SSÖ-S-SV. Nedanför denna slänt är här en 5 m br och i det närmaste plan terrass, som i ett par avsatser stupar mot erosionsbranten. Mot V stupar ruinkullen ned i vallgraven. Ruinkullens nedre slänt i NÖ-Ö slutar i ett intill 5 m h erosionshak, delvis övertorvad och delvis öppet.
Den sannolika kärntornsruinen, belägen på ruinkullens krön, består av en närmast rund upphöjning, 15 m diam och ca 1 m h. I upphöjningens inre är en grop, 10x6 m (NNÖ-SSV) och intill 0,8 m dj.
Vallgraven, som är belägen omedelbart V om ruinkullen, är 90 m l, 10 m br och nu 1,3-2,5 m dj (i regel 1,3-1,8 m). I erosionshaket vid vallgravens N ände syns talrika stenar, som delvis verkar skörbrända. Vallgravens kanter är ojämna och verkar ha iförts material i sen tid. I S delen är en 0,8 m h upphöjning, på vilken går en stig över graven och upp på ruinkullen.
Förborgsområdet, beläget omedelbart V om vallgraven, är ca 90x25 m (N-S). Det begränsas i S av en ca 3 m l brink, som delvis kan vara anlagd. I områdets S och mellersta del är en oregelbunden och ojämn upphöjning ca 10x20 m (N-S) och 1-1,5 m h. Denna kan sannolikt innehålla byggnadslämningar. I områdets N del, som verkar vara skadad genom odling, finns mellan raä-nr Rödön 33:1 och erosionshaket 3 stensättningsliknande upphöjningar, 2-4 m diam och 0,2-0,4 m h. Övertorvade. Den östligaste är genomskuren av erosionshaket och har tegel samt rödbränd lera i skärningen. Ca 50 m VNV och 125 m NNV om borgområdet är två sanka områden, som delvis kan vara anlagda. Enligt tradition har de utgjort ruddammar.
Tradition: Galgplats. Galge och stupstock kvar till 1911. Förstördes 1923 när kyrkan brann (förvarades i dennas tornkällare).
Terräng: Moränkulle på udde. Skogsmark, kalröjd.
Antikvarisk kommentar: Ingår i gränsbestämt område RAÄ-nr 346 i Rödöns sn.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.