Publicerad av: Stigfinnaren Arkeologi och kulturhistoria AB
Geografisk plats: Voxna socken, Hälsingland
Gårdstomt, ca 75 x 20–45 m (Ö–V), utsträckning enligt arealavmätning 1801 tillsammans med synliga lämningar och hus från ek. karta 1957. Inom området är 1 grund efter boningshus och 2 uthusgrunder, 1 röjningsröse, 1 källare, 1 spisröse, 1 källa och 1 färdväg.
Husgrunden efter boningshuset, längst i V, är 9 x 6,5 m (NV–SÖ) med intill 0,7 m hög och 0,2 m bred grund av natursten och betong. Spisröse i mitten av grunden, 5 m i diameter och 1 m hög med mycket murtegel i. Byggnaden finns på ek. karta 1957. Ca 5 m SÖ om denna är en uthusgrund, 10 x 5–6 m (NV–SÖ) med en intill 0,7 m hög kallmurad grund av 2–3 skikt natursten längs den NÖ långsidan. Grunden övergår i intet i SV. Uthusgrund, belägen i områdets centralt N del, är 11 x 6,5 m (NÖ–SV) med en 1 m hög terrasskant av sten i NÖ kanten. Den SÖ långsidan är 0,3 m hög. Närmast intill åt N är en ca 12 m stor triangulär odlingsyta. Ett spisröse, beläget i Ö delen, är 2,5 m i diameter och 0,7 m högt, med både tegel och natursten. Spisröset kan troligen kopplas till en uthusbyggnad som finns på ek. kartan 1957.
Källaren, i områdets centralt N del, är 6 x 6 m stor och 2,5 m hög, av 0,5–1,5 m stora huggna stenar med tätt sittande spår av rundkil. Källaren har stenvalv och 1,5 m djup och 1,3 m bred ingång åt NÖ och är påbättrad med betong.
Källan, i områdets centralt N del, är 1 m stor med stockrester över och kan vara stensatt. Källan har utrinning åt NÖ. Belägen i kanten av NÖ-sluttande moränmark.
Röjningsröset, vilket kan vara uppkommet som röjning efter gårdstomt och hus eller av odling, är beläget i områdets NV del.
Genom området, intill och NÖ om husgrunden, finns spår av en äldre väg (NV–SÖ).
Terräng: Ö–NÖ-sluttande moränmark, f d tomtmark, nu skogsmark.
Orientering: Intill och N om skogsbilväg.
Antikvarisk kommentar: Enligt arealavmätning 1801 var detta gård "E" ett kolaretorp som åtminstone mellan 1779 och ca 1810 beboddes av kolaren Nils Larsson med familj. Omkring torpet fanns svaljord (åker) och äng. Delar av den intilliggande fossila åkern med röjningsrösen (L2021:8892) tillhörde kolartorpet. Det är oklart vilka av grunderna som tillhör den äldsta bebyggelsefasen, men åtminstone boningshuset, källaren och ett uthus är från en yngre fas och finns på ek. karta 1957. Fler grunder kan finnas inom området, som var tätt beväxt av sly och manshöga örter vid besiktningen.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.