Vallanläggning (L2009:6346)

Öppna i: Fornsök, Arkivsök.

Publicerad av: Riksantikvarieämbetet

RAÄ nummer: Östra Eneby 137:1

Alternativnamn: Puksten (berget o gården)

Geografisk plats: Norrköping socken, Östergötland

Vallanläggning, 120x90 m (NNV-SSÖ), bestående av en stenvall 40 m l (NNÖ-SV), 1-2,5 m br (i huvudsak 1-1,5 m br) och 0,2-0,8 m h, med ett centralt parti, ca 15 m l, som kröns av kallmurad sten i 2-3 skift. Därutöver och framför allt mot S ändan är vallen mer av stensträngskaraktär och avslutas intill en utgrävd jordkällare. Delar av vallen kan vara bortplockad.
Anläggningen omfattar en yta inramad av 3 nakna bergsknallar i NNÖ, NNV och S, varav de i NNÖ och S sammanbindes av en höjdrygg och ytan mellan bergsknallarna i NNV och S består av en mindre våtmark, Utmed höjdryggens V kant finns stenvallen, som utgår från SV foten av bergsknallen i NNÖ. Bergsknallen i NNÖ har en närmast lodrätt lutning i V och NV som börjar vid stenvallens N ände. (RAÄ dnr 3.4.2-1509-2017)

Tidigare beskrivning: Fornborgsliknande lämning, 70x40 m (N-S). Berget begränsas av ett lodrätt stup i V och delvis branta sluttningar i N-Ö-S. I de senare finns naturlig blockmorän. Berget är beväxt med hågra tallar samt rikligt med asp. Från SV av berget utgår en gärdsgårdsliknande stenmur ca 40 m l 1 m br och 0,2-0,7 m h, delvis kallmurad i 2-3 skift. Den ger dock inte berget någon fortifikatorisk egenskap. Den är med säkerhet en hägnadsmur. Mot S vidtar ett annat långsluttande helberg.

Tradition: Namnet och de av Nordén anförda traditionerna kan mycket väl ha avsett berget före bebyggelsens tillkomst. Denna är sannolikt sentida Namnet Puksten finns på kartmaterial från 1794 och avser ett mindre berg som antingen avser bergsknallen i NNV eller bergsknallarna i NNO och NNV gemensamt. Om våtmarken finns tradition att den tidigare utgjort vattenhål för hästar. En tidigare ägare till Puksten, Gustav Sundin, ska ha fört bort sten från stenvallen, men blev ålagd att återbörda sten. Han ska ha kommit till Puksten 1920 och hördes av myndigheterna om stenvallens tidigare sträckning 1922. Kartering av N.D. Edlund från 1920-tal. Beskrivning i Nordén 1938 och Ulfhielm 1995. (RAÄ dnr 3.4.2-1509-2017)

Terräng: Belägen i gles tallskog, med enstaka björk och enar. Våtmarken och höjdryggen på tunna jordlager av sand och silt på urberg, i flack sluttning mot i huvudsak V.

Orientering: Belägen omedelbart N om Långkärrsvägen.

Antikvarisk kommentar: Redogörs för grundligt i standardverket "Östergötlands järnålder" som en fornborg. Har sedan tappat status som fornlämning genom inventeringar på 1970- och 1990-talet. Invändningen att berget saknar fortifikatorisk egenskap omnämns redan i "Östergötlands järnålder", men resonerar kring kultisk funktion. Diskussion som förs i utredningsrapporten från 1990-talet förbiser och missuppfattar flera av Edlunds och Nordéns uppgifter. Lämningstypen "vallanläggning" har nu tillkommit i lämningstypslistan och beskriver bättre den här typen av lämning. (RAÄ dnr 3.4.2-1509-2017)

Bilder

Laddar...

Kommentarer

Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.

RSS