Ristning, medeltid/historisk tid (L2021:6067)

Öppna i: Fornsök, Arkivsök.

Publicerad av: länsstyrelsen

Geografisk plats: Kil socken, Närke

Kraftigt överväxt större berghäll. 1) I S kanten är en 60 x 40 cm ristad yta med spridda mindre figurer som skiljer sig tydligt från närliggande ”Isakahällarna” i karaktär. Ett sammanhängande motiv om 11 cm innehåller en 5,7 cm hög kvinnofigur utan fötter och ben som svävar över en 3 cm hög kolmila. Redskap (kolharka, kolarklubba, ev milspett) syns ock-så. Inringat ev årtal (svårtytt); A 1740 (?) i närheten. Några spridda mindre ristningar (se bil-der), upptill bl a A med omgivande mindre o och s (se liknande miniatyr på hällsektion 2/NÖ).

Terräng: Glesbevuxet hygge på en vid höjdplatå (skogsmark).

Orientering: Ca 300 m N om vägen till Tomasboda, ca 500 m NÖ om torpet Blankfallet /Bäckafors, häll 22 m VSV om nyanmälda ”Isakahällarna”

Antikvarisk kommentar: Ristning på häll, unika miniatyrmotiv, bland annat kolmila med redskap och kvinna likt skogaråa (folktro). En av de första ristade kvinnofigurer som hittats i Kilsbergen. De andra (numera flera) har fötter och ben, men denna svävar över en kolmila, varför tankarna gick till Skogaråa, som sades varsla innan milan skulle ”slå”. Mil-veden är blottad som vid inresningen, eller som när milan kastar av sig stybb och granris när hon slår. Vid släpljus ser det just så ut; det tycks vara hackat som en explosion och kolarred-skapen flyger, eventuellt även såkallad block (höll stybben på plats). Någon föreslog att det istället är en kvinna som brann upp i en mila, med hänvisning till namnet ”Käringsteken” (förmodad kolbotten, åt Blackstahyttehållet). Namnet (-steket) härrör dock från en dalkulla som slog sig ned i en riskoja (eventuellt liten röjning liknar kolbotten) och där blev innebränd, har inventeraren fått fram. Ristning med både folktro och skogsarbete, är mycket ovanligt - ja, rent unikt. Resten av hällen bör undersökas vidare (utbredd med mkt tjockt växtlager ovanpå).

Bilder

Laddar...

Kommentarer

Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.

RSS