Kraftigt överväxt större berghäll. 1) I S kanten är en 60 x 40 cm ristad yta med spridda mindre figurer som skiljer sig tydligt från närliggande ”Isakahällarna” i karaktär. Ett sammanhängande motiv om 11 cm innehåller en 5,7 cm hög kvinnofigur utan fötter och ben som svävar över en 3 cm hög kolmila. Redskap (kolharka, kolarklubba, ev milspett) syns ock-så. Inringat ev årtal (svårtytt); A 1740 (?) i närheten. Några spridda mindre ristningar (se bil-der), upptill bl a A med omgivande mindre o och s (se liknande miniatyr på hällsektion 2/NÖ).
Terräng: Glesbevuxet hygge på en vid höjdplatå (skogsmark).
Orientering: Ca 300 m N om vägen till Tomasboda, ca 500 m NÖ om torpet Blankfallet /Bäckafors, häll 22 m VSV om nyanmälda ”Isakahällarna”
Antikvarisk kommentar: Ristning på häll, unika miniatyrmotiv, bland annat kolmila med redskap och kvinna likt skogaråa (folktro). En av de första ristade kvinnofigurer som hittats i Kilsbergen. De andra (numera flera) har fötter och ben, men denna svävar över en kolmila, varför tankarna gick till Skogaråa, som sades varsla innan milan skulle ”slå”. Mil-veden är blottad som vid inresningen, eller som när milan kastar av sig stybb och granris när hon slår. Vid släpljus ser det just så ut; det tycks vara hackat som en explosion och kolarred-skapen flyger, eventuellt även såkallad block (höll stybben på plats). Någon föreslog att det istället är en kvinna som brann upp i en mila, med hänvisning till namnet ”Käringsteken” (förmodad kolbotten, åt Blackstahyttehållet). Namnet (-steket) härrör dock från en dalkulla som slog sig ned i en riskoja (eventuellt liten röjning liknar kolbotten) och där blev innebränd, har inventeraren fått fram. Ristning med både folktro och skogsarbete, är mycket ovanligt - ja, rent unikt. Resten av hällen bör undersökas vidare (utbredd med mkt tjockt växtlager ovanpå).
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.