Publicerad av: länsstyrelsen
RAÄ nummer: Hällefors 22:1
Alternativnamn: Karlsdals hytta
Geografisk plats: Hällefors socken, Västmanland
Hammarområde, 155x20-70 m (N-S) bestående av 1 hammarsmedjegrund, 1 husgrund, 2 vattenrännor, 1 avstjälpningshög för sten och slagg samt 1 slaggvarp.
Följande lämningar är på älvens V sida:
Hammarsmedjegrund, 16x10 m (N-S) bestående av 1 m br och 1-2 m h murar av tuktade block med synliga ankarslut, delvis raserade i långsidorna.
Omedelbart intill och SÖ om denna är:
Vattenränna, ca 12 m l (N-S), 2 m br och 1,5 m dj, för vattenhjul till smedjan. Begränsas mot älven av en 1 m br mur av tuktade block.
På älvens Ö sida och 35 m Ö om förstnämnda hammargrund och är:
Husgrund, 8x8 m (N-S) bestående av 0,5 m br och 0,5-1 m h murar av småsten i kallmur jämte några järnförband.
10 m S om denna husgrund är:
Hammarsmedja? (avstjälpningshög), 20x15 m (N-S) oregelbunden, 1-2,5 m h, bestående av sten och såväl hammar- som hyttslagg samt sotbemängd mylla. Nära mitten finns krossade slaggstenar med vidsittande rester av kalkbruk.
Detta tolkades vid förstagångsinventeringen som rester efter en byggnad. Enligt karta från år 1808 har en byggnad legat här intill älven som bör ha varit en hammarsmedja.
6 m S om avstjälpningshögen är:
Vattenränna, ca 10 m l (N-S), 2 m br, delvis raserad och till stor del igenfylld. Dess Ö sida fortsätter ytterligare 15 m åt S och bildar härigenom en 1-1,5 m h kantskoning för en intilliggande platå Ö därom och S om avstjälpningshögen.
Ca 10 m S om vattenrännan är:
Slaggvarp, 50x30 m (N-S), 1-3 m h, gropigt i ytan och delvis urschaktat i N och S. Utgörs främst av smidesslagg med sot och kolbemängd mylla. På kartan från år 1812 är slaggvarpen utritad ca 95x30 m st.
Karlsdals hytta var i bruk åren 1756-1792, varefter hyttdriften överflyttades till Silkens hytta, L1981:6615. I övrigt var Karlsdals bruk, dess hamrar, i verksamhet fram till år 1885. Under de över tvåhundra åren av verksamhet vid Karlsdal har en mängd anläggningar för järnhanteringen varit uppförda inom området. Så fanns t ex år 1836, 7 härdar och 4 hammare av flera typer inom bruksområdet.
Antikvarisk kommentar: Hyttplatsens belägenhet är oklar. Vid förstagångsinventeringen tolkades avstjälpningshögen som den raserade hyttan, men varken då eller vid revideringsinventeringen 1987 påträffades några klara indicier för detta. Avstjälpningshögen som innehåller stora mängder smidesslagg och sot kan likväl dölja den tidigare hyttplatsen. Klart är dock att hyttan varit belägen på älvens Ö sida (jfr slaggvarpet).
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.