Publicerad av: STIFTELSEN BLEKINGE LÄNS MUSEUM
RAÄ nummer: Förkärla 187
Geografisk plats: Listerby socken, Blekinge
Bärgning: 1969-1974 utförde Blekinge museum marinarkeologiska undersökningar av vikingatida spärrsystem i skärgården utanför Listerby, Vabåsa och Hjorthammar. Att det skulle finnas pålar i botten mellan öarna var känt av fiskare och boende i trakten. En första undersökning gjordes 1969 mellan Östanö och Kvalmsö, men vid detta tillfälle kunde inga pålrader lokaliseras.
På uppdrag av landsantikvarien i Karlskrona fortsatte undersökningarna 1972 och 1973. Man hade nu med sig en fiskare, som kunde peka ut den ungefärliga platsern pålningen. Inom ett område från Östanö, ca 50 meter från stranden, och till fjärdens mitt, syd Kvalmsö, påträffades 9 pålar. Inga pålar observerades på andra sidan fjärden, utanför Kvalmsös stränder, men pålraden förmodas ha fortsatt över hela fjärden mellan Östanö och Kvalmsö. Då undersökningen endast tog ett par dagar i anspråk och de siktförhållandena var svåra är det troligt att fler pålar än vad som observerats finns kvar. Pålarna är tolkade som en del av en spärranläggning.
Status: Pålarna syns knappt över bottenslammet. Några pålar upptäcktes under det översta slamlagret. En påle var rundad i dess övre ände och hade en diameter om ca 2 dm. Pålraden är i sitt nuvarande tillstånd gles, i synnerhet i de grundare partierna, där bevarandeförhållandena synes vara sämre.
Övrigt: Fler pålningar, som förefaller vara samtida, finns i området (se SMA 821:051-821:056).
Byggmaterial: Trä
2023 undersökte Blekinge museum anläggningen som en del av projektet ”Blekinges pålspärrar”. Spärren har tidigare undersökts av Blekinge museum under åren 1966-1974 samt 1995.
Spärren som är hårt eroderad och svår att finna, pålarna är inte synliga på botten utan påträffas nere i bottensedimentet. Pålar av ek och björk påträffades, alla i dålig kondition. Endast ett prov gick att analysera med dendrokronologi vilket gav 1063–1068.
Terräng: Gyttja
Orientering: N Östanö, Kålfjärden
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.