Stenkammargrav (L1989:5758)

Gånggrift i hög, undersökt. Högen är 10 m i diam och ca 1 m h. Kammaren är ca 6x2-3 m (NÖ-SV) och närmast oval. I Ö långsidan finns två hällar 0,6-0,8 m br, 0,4-0,5 m tj och 0,3-0,5 m h. I V långsidan är tre hällar 1-1,2 m br, 0,4-0,5 m tj och 0,2-1,1 m h. I den NÖ delen av V långsidan ligger 0,3-0,7 m st lösa stenar som kan ha ingått i konstruktionen. I SV gaveln finns två hällar 1 m br, 0,5 m tj och 0,5 m h. I NÖ gaveln är en häll, 1 m br, 0,5 m tj och 1 m h. Ett par av kammarens sidostenar är sprängda. Gången är 5 m l (ÖSÖ-VSV) och 0,5 m br. I NNV sidan finns fyra hällar 0,4-0,7 m br, 0,4-0,7 m tj och ca 0,6 m h. I SSÖ sidan är fyra hällar, 0,4-0,7 m br, 0,3-0,5 m tj och ca 0,5 m h. I kammaren bakom gången ligger ett nedrasat takblock, 2,5 m l, 0,8 m br och 0,8 m tj. Stenen är delvis söndersprängd och i den finns två borrhål. 0,5 m NV om denna, i kammaren, ligger ett nedrasat takblock (?), 1,8 m l, 0,4-0,5 m br och 0,3 m tj. 1 m SV om gångens mynning i kanten av högen är ett block 1 m br, 0,7 m tj och 0,8 m h. I Ö kanten av högen syns i ett eroderat parti en stenpackning med 0,1-0,3 m st stenar.

Högen är belamrad med odlingssten, bortsprängda stenar som ingått i konstruktionen. Beväxt med några lövträd samt fläderbuskar och vid inventeringstillfället i ett synnerligen bedrövligt skick.

Gånggriften undersöktes av F. Hansen 1919. I kammaren påträffades endast några krukskärvor samt 1 spjutspets av flinta. I gången påträffades keramik av såväl megalitisk som bronsåldersstil. Utanför gångens mynning påträffades ett mäktigt kruk- och stenlager samt en del flintredskap.