Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Lövånger 545
Alternativnamn: CORBROOK, DEVEREUX, ROBUR II
Geografisk plats: Lövånger socken, Västerbotten
Historik: Fartyget hette ursprungligen Devereux. Det köptes av ett engelskt kolbolag, S P Jackson, London. 1920 döptes fartyget om till Corbrook. Sju år senare såldes det för 12600 £ till Polskarob i Gdynia, som döpte fartyget till Robur II. Robur II fick framför allt gå i Östersjön med kol från Polen och Baltikum till Sverige.
Händelseförlopp: På söndagskvällen kl 21 den 18 november 1928 observerade fyrpersonal och lotsar vid Bjuröklubb upprepade nödsignaler med raketer, bloss och ångvissla ett ångfartyg, som mödosamt stävade fram genom den höga sjön. På grund av stormen kunde dock lotsarna inte göra något för att undsätta fartyget, som istället vände och drivande länsade undan sjön. Fartyget iakttogs åter på förmiddagen följande dag. Hon låg då på grund utanför Blackkallen, med det mesta av akterskeppet under vatten. En timme senare befanns fartyget vara spårlöst försvunnet, och trots febrilt sökande kunde lotsarna varken återfinna fartyget eller vrakspillror. Efter att telegram från Piteå och Härnösand meddelat att den försvunna fartyget var den polska lastångaren Robur II intensifierades sökandet efter henne, dock utan resultat. Om kvällen underrättades man emellertid om att hela besättningen hade räddat sig iland.
Besättningen kunde berätta om hur de i dimma kommit ur kurs. Robur, som hade lossat kol i Skuthamn var tom, krängde och kastades mellan vågorna i den svåra sjön. Till slut började maskinen krångla, och rodret hade råkat i olag, troligen p.g.a. de svåra brottsjöarna. Man gav lotssignal och då man insåg att fartyget började driva mot skären vid Bjuröklubb såg man ingen annan utväg än att tända en brasa på däck och avfyra nödraketer. Vädret var nu sådant att man förstod att lotsarna inte kunde gå ut. Man lyckades ta sig förbi Grundskaten, men p.g.a. strömmen och vindriktningen drev fartyget allt närmare land. Man fick en kraftig grundkänning med svåra skador i akterskeppet som följd, men kom emellertid av grundet. Fartyget hade dock sprungit läck. En timme senare fick Robur II grundkänning igen. Kaptenen försökte med rodret och ankaret få det drivande fartyget in mot land för att få in det på grunt vatten. Detta misslyckades emellertid, och samtidigt rapporterades att Robur II höll på att vattenfyllas. På måndagsmorgonen grundstötte man på Hällgrundet. Förskeppet stod på grundet medan akterskeppet, som låg på djupt vatten, vattenfylldes. P.g.a. maskinskadan misslyckades man med att pumpa fartyget läns. Kaptenen beslöt då att sätta ut livbåtarna. Den första livbåten, med 12 man ombord, slogs omedelbart sönder, men manskapet räddades sig tack vare sina livbälten. I den enda återstående livbåten lyckades man placera hela besättningen samt hunden Lux, komma fri från Robur II och styra in mot land, som låg på ca 1/2 distansminuts avstånd. Med sig hade man endast sina tunna kläder, livsmedel för de första timmarna samt skeppsdagboken. En stund sedan manskapet lämnat fartyget gick det till botten. Efter att ha värmt sig i en tom fiskestuga och därefter strövat omkring i skogen på måfå hela dagen med frusna kläder kom man slutligen fram till Blacke, varifrån de skjutsades till gästgivargården i Sele.
Övrigt: I lotsrapporten anges Robur II ha förlist på position N 64.19,30 O 21.28,45.
DECCA-position: grön 34,78 - purpur 56,20 - röd 15,9. (Decca kort D 42).
Bärgning: 1937 lokaliserades fartyget av en privatperson, W. Nyberg, som bärgade ankarna med tillhörande kättingar samt skeppsklockan. Hans planer var att skrotbärga fartyget.
I början av 1980-talet började 1988 dykarklubben Simpan/Skellefteå marinarkeologiska sällskap (SMAS) leta efter vraket, inom ramen för deras projekt "malmångare". 1988 kunde vraket lokaliseras. Samma år beviljades en sportdykare inom SMAS ensamrätt till bärgning på vraket. Mellan 1988 och 1991 bärgade SMAS föremål från vraket. Ett urval av de bärgade föremålen visades sedan upp i en turnerande utställning om vraket, bl.a. på Skellefteå Museum och på SSHM.
Fyndlista: Bärgat av privatperson 1937:
ankarna med tillhörande kättingar
skeppsklockan
Bärgat av sportdykare 1988-1991:
mynt
flaskor med innehåll
bestick
porslin
glas
skor
kaptenens pipa
färskvattentank
fotogenlampa
maskintelegrafen
vattenfiltret
rodret
sjömansböcker
block
kaptenens visitkort
kaptenens bläckpenna
smycke med skyddshelgon
husgeråd
barometer
handlampa
styrbords lanterna
babords lanterna m.m.
Status: Vraket står skrovhelt på rätt köl. Master och skorsten är dock knäckta, vilket förmodligen skedde då vraket tog i botten. Masterna pekar ut från babords skrovsida, och skorstenen och ligger på botten om babordssidan.
På akterdäcket sitter den stora reservratten i trä. Lastrum 3 och 4 är tomma. Mellan lastrummen finns den aktre masten. För om lastrummen finns de två nergångar i fartyget som besättningen spikat igen för att täta fartyget. Dörrarna är nu borta, förmodligen trycktes de ut när fartyget sjönk. Under trappan till styrbordsnedgången syns vitt porslin. De rum som finns därnere är förste- och andremaskinistens rum samt deras mäss.
Midskepps ligger styrhytten där dubbelratten finns. Mässingsvaven är fortfarande skinande blank. Bakom rattarna finns två hyllor där signalflaggorna ligger kvar i sina fack. Här finns också barometern och en handlampa.
I våningen under styrhytten finns officersmässen, där en hel del porslin och glas observerat. Brevid diskbänken finns en hylla där kaptenens vin och nubbeglas hängde. Alla mellanväggar och boaseringar i mässen har rasat ihop till en enda stor bråte. Under röran har trapporna till styrmännen och kaptenens hytt frilagts.
I förskeppet finns besättningsutrymmen för matroser och eldare. Plankor, bråte och sängar ligger där i en stor röra. På styrbordssidan i förskeppet finns lamprummet där lanternorna förvarades (status 1989).
Orientering: Bottenviken, SV Blackkallens fyr. Vraket är utmärkt i sjökortet.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.