Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Garpenberg 85:1
Alternativnamn: Kompanigruvan, Ryllshyttegruvan
Geografisk plats: Garpenberg socken, Dalarna
Gruvområde, 360x180 m st (VNV-ÖSÖ), bestående av 5 gruvhål, 2 husgrunder, 1 gruvschakt, 1 stollgång, 1 ev. vandring samt flera skärpningar.
Gruvhål, 60x10-30 m (ÖNÖ-VSV), med lodräta sidor.
20 m SÖ om ovanstående är gruvhål, 30x20 m (Ö-V), med lodräta sidor.
40 m SÖ om ovanstående är gruvhål, 80x5-40 m (Ö-V), intill 20 m dj ned till vattenytan. Spår av tillmakning i N kanten. I N kanten mynnar stolgång från NV, beskriven nedan.
5 m Ö om första gruvhålet är gruvhål, 5 m diam, vattenfyllt.
Ca 50 m ÖNÖ om första gruvhålet är gruvschakt, kvadratiskt, 5x5 m (ÖNÖ-VSV) och intill 2 m ner till vattenytan.
12 m NV om ovanstående gruvschakt är gruvhål, 7 m diam och 1,5 m ner till vattenytan.
5 m SÖ om det andra gruvhålet är husgrund, 9,5x9,5 m (ÖNÖ-VSV, bestående av en kvadratisk cementplatta med golvkakel och centrumhål för spel (?).
1 m S om det andra gruvhålet är grund, 6x6 m (ÖNÖ-VSV), av stora, huggna och borrade stenar med mellanliggande krossad sten och med vertikala, gängade järnrör.
Strax N om första gruvhålet och mynnande i N kanten av det tredje gruvhålet är stollgång, ca 200x5 m (VNV-ÖSÖ) och 4-5 m dj.
Strax N om NV delen av stollgången är vandring (?), i form av ett fundament, runt, av varpsten med centrumsten med vertikalt hål i.
I N delen av området är flera ytliga skärpningar, vilka utgörs av långsmala hål i berget. Sannolikt rör det sig om gruvförsök.
Inom området är väg Garpenberg 419 belägen.
Magnetit- och sulfidmalm, silvermalm och zinkblände har brutits.
Strax S om gruvhålen är en kvarstående gruvbyggnad, ett magasin som använts för förvaring av borrkärnor. I gruvområdets V och SV kant har Ryllshyttemagasinet uppförts.
Bortsett från tillmakning i gruvhål 3 och en möjlig hästvandring är de idag synliga lämningarna formade av den sena brytningen under 1800- och 1900-talet.
Silvermalm bröts på Rullshyttefältet år 1512. Ca år 1691 lades silvermalmabrytningen ned. Järnmalm började brytas 1769 och år 1887 började man bryta zinkmalm. (RAÄ dnr 321-109-2005).
Äldre beskrivning:
Gruvhål, 60x10-30 m (ÖNÖ-VSV), med lodräta sidor.
20 m SÖ om ovanstående är gruvhål, 30x20 m (Ö-V), med lodräta sidor.
Ca 40 m SÖ om ovanstående är gruvhål, 80x5-40 m (Ö-V), intill 20 m ned till vattenyta.
5 m Ö om det först beskrivna gruvhålet är gruvhål, 5 m diam. Botten är ej iakttagbar.
Ca 50 m ÖNÖ om det först beskrivna gruvhålet är gruvhål, kvadratiskt, 5x5 m (ÖNÖ-VSV), intill 2 m ned till vattenyta.
12 m NV om ovanstående är gruvhål, 7 m diam, intill 1,5 m ned till vattenyta.
I områdets S del är en byggnad, först använd som borrkärnearkiv och lager. Mäktig miljö.
Terräng: S- och SV-sluttning av moränförhöjning med hällar i dagen.
Antikvarisk kommentar: Namn enligt ekonomiska kartan 1965. Upptaget ur ödesmål 1683. Sannolikt medeltida. Jämför med Garpenberg 222:1. Hytta har funnits alltsedan medeltid. Utmålslagt. Uppgift om beslut enligt KML saknas i rapport RAÄ dnr 321-109-2004. Redigerad i samband med genomgång av fellista från LM. / 2011-09-27 JA
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.