Område med fossil åkermark (L1998:8680)

Fossil åkermark bestående av minst 250 röjningsrösen, flera terrasskanter och hak. Röjningsrösena har överlag en mycket ålderdomlig karaktär och är kraftigt övervuxna. Många rösen ligger i storleksintervallet 2,5–4 m och är 0,2–0,4 m höga, flertalet mycket flacka. I framför allt östra delen finns ett stort antal anläggningar som är 3–5 m i diameter och 0,3–0,5 m höga. Flera av de större rösena är tydligt välvda och domineras av 0,15–0,2 m stora stenar överst. De stora rösena korrelerar tydligt med en högre röjningsgrad på omgivande odlingsytor. I östra delen avgränsas delar av odlingsmarken av cirka 0,5 m höga terrasskanter. Något lägre terrasskanter förekommer även på andra ställen inom lokalen. Den fossila åkermarken är belägen i övervägande jämn terräng i en i övrigt småkullig moränmark. till stor del bevuxen med bokskog, uppväxande hygge (ej markberett) i söder.
De fossila odlingslämningarna har med stor sannolikhet ett förhistoriskt ursprung. Formspråket i östra delen talar starkt för att den senaste brukningen kan ha infallit under medeltid. Beläget i lövskog ("vacker bokskog") på inägomark på laga skifteskartan från 1879. Området kallas 1879 för "Slättahult".