Publicerad av: länsstyrelsen
RAÄ nummer: Skallsjö 27:1
Geografisk plats: Skallsjö socken, Västergötland
Småindustriområde, ca 160 x 80 m (ÖNÖ-VSV), bestående av uppgifter om 1 järnbruk, 1 sågverk och minst 2 kvarnar. I ÖNÖ delen av området är 1 dammvall, 4 parallellt liggande rännor och 1 kraftverksbyggnad. I VSV delen, längs N stranden står 1 magasinsbyggnad av tegel som sägs ha tillhört järnbruket. Inom hela området finns flera strandskoningar längs åns kanter, varav några skulle kunna utgöra grunder till byggnader.
Dammvallen, belägen längst i ÖNÖ, är ca 70 m l (NV-SÖ), 3 m br och 2,5 m h, av natursten och betong. dammvallen har två större och sex mindre utskovsluckor. Över dammvallen finns en träbro för gång- och cykeltrafik. Rännorna är ca 10 - 50 m l (ÖNÖ-VSV) och 4 - 10 m br med kanter av dels kallmurade, dels murade stenar och betong. Rännan längst i NNV fortsätter mot ÖNÖ under en betongplatta och asfalterad plan som används till parkeringsplats. Rännorna är väl rensade från sten. Strandskoningarna längs båda sidor ån utgörs huvudsakligen av kallmurade stenar.
Längs åns S sida, i ÖNÖ delen av området låg Floda järnbruk mellan åren 1738 - 1858. Conrad Vilhelm von Döbeln på Floda säteri anlade bruket med smedja och hammare för tillverkning av spik, bandjärn, sågblad, spadar, hästskor, stångjärn m.m. Dessa märktes med bokstäverna VD fram till 1764 då bruket övertogs av Christian Arvidsson och stämpeln ändrades till CA. Flera byggnader till bruket ska ha funnits här, bl a kolhus, järnbod och en klensmedja.
På en geometrisk karta år 1655 är minst två kvarnar och en såg markerade längs åns N sida i ÖNÖ delen av området. På en geometrisk karta år 1700 är en hjulkvarn upptagen på samma sida. Enligt en skattläggningskarta år 1740 finns här en överfallskvarn och på motsatt sida är en markering och texten "Spickhammar". På kartorna från år 1740, 1700 och eventuellt 1655 är en dammvall markerad strax Ö därom, vid nuvarande dammvall. På häradsekonomiska kartan 1890-97 är en kvarn och en såg markerade längs N sidan ån.
Dokumenterad i samband med inventering av vattenanknutna lämningar inom projektet "VaKul", Vattenförvaltning och Kulturmiljö - planeringsunderlag för Västerhavets vattendistrikt.
Tidigare beskrivning: Järnbruk, plats för, strax S om Säveåns utlopp från Sävelången låg på 1700-talet Floda järnbruk. Bruket upphörde på 1800-talet. Inga synliga lämningar finns kvar.
Terräng: Åmynning vid utlopp från sjö och SV sluttande åravin, moränmark. Tomtmark.
Antikvarisk kommentar: Lämningstyp ändrad från Övrigt till Småindustriområde. Lämningar kan finnas kvar under såväl mark- som vattenytan. Inga bekräftade lämningar från äldre järnbruk, sågverk och kvarnar. Nu synliga lämningar är från sent 1800-tal och framåt. Sannolikheten för bevarade äldre lämningar bedöms vara liten. 2024-04-10 Lst/P.M.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.