Bro (L2024:3490)

Öppna i: Fornsök, Arkivsök.

Publicerad av: Stigfinnaren Arkeologi och kulturhistoria AB

Geografisk plats: Bollnäs socken, Hälsingland

Brofästen på vardera sidan av älven. På V sidan finns grova stenar från rensning av älven. Beväxt av en grov björk. På V sidan även en 10 m lång vägbank (NV–SÖ), med stensatta sidor, intill 1 m hög och beväxt av gräs och en tall. Vägbanken ansluter till gräsmatta. På Ö sidan är stökigt med sten i älvkanten inom en 15 m stor yta, troligen raserat brofäste. 1–3 m upp på terrassen ovan vattenytan är en kallmurad stenkant som rest av brofästet.

Terräng: Moränmark och älvkant, delvis tomtmark.

Orientering: Vägbanken är 20 m SÖ om bostadshus.

Antikvarisk kommentar: Enligt uppgift ska det funnits en bro här från 1688, 152 alnar lång, vilande på 12 vesslar. Vessla är en stenkista. Bron beskrivs som ”Sörbårs bron” 1751, ”en stor och kostsam bro öfver Wåxna Elf, wid Sörbårs byn, 153 al. lång [ca 92 meter]. Underbyggnan består af 12 merendels stora Wässlar, hwarpå ligger 122 åsar, är i tämmelig godt stånd.” På kartor 1769, 1775, 1872 och 1881 är bron inritad. På foto 1941 syns bron som en träbro med träräcken och med brofästen och en mittpelare möjligen som timrade kistor fyllda med sten. Före 1956 var bron riven enligt foto. Brospannet i V tycks ha varit ca 10 m brett. År 1897 byggdes en ny träbro på samma plats. Bron övergavs 1928 och revs 1938. Om det finns någonting kvar av den äldsta bron är oklart. Strax nedanför bron på den V sidan fanns en linskäkt, byggd omkring 1770. I anslutning till skäkten anlades en damm, 40 alnar lång, 9 alnar bred och 25 alnar ut från stranden. På laga skifteskarta 1872 finns en byggnad mitt emot på den Ö stranden. Efter Ö stranden leddes vattnet sedan nedströms in till en smedja (L2024:3497). Sörängs garveri startade och byggdes 1905–1908 strax nedanför bron på älvens V sida. Garveriet lades ned 1940. Området är stökigt med sten, svårt att avgöra om det finns grund kvar från garveriet.

Bilder

Laddar...

Kommentarer

Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.

RSS