Fyndplats (L1969:7174)

Öppna i: Fornsök, Arkivsök.

Publicerad av: Riksantikvarieämbetet

RAÄ nummer: Kville 998:1

Geografisk plats: Kville socken, Bohuslän

Fyndplats, 415 m l längs bäckfåra. Fynden nedströms bron över älven gjordes mellan åren 1987-2018, och uppströms under åren 2016-2018. De fynd som framkommit här utgörs av djurben (de flesta obrända), keramik, degelframgment, föremål av flinta och bergart samt slagg eller förglasad lera. Benfynden är totalt till antal 213 av ånga, får, får/get, get, hare, hund, häst, svin, trana, gås och kronhjort. Bortåt hälften av materialet utgörs av ben från nöt. Av benen är 9 (av olika arter) C14-daterade, med 1 datering i BRÅ per I (3397 BP), 2 dateringar i BRÅ per II (3156-3141 BP), 4 i BRÅ per IV (2828-2776 BP), 1 i BRÅ per V-VI (2525 BP) och 1 i RJÅ-FVT (1717 BP). Keramiken utgörs av 132 skärvor om knappt 4 kg. Av dessa är 39 skärvor rabbade. Dessutom finns 6 degelfragment i fyndmaterialet. I övrigt har framkommit bl a 103 föremål och avslag av flinta, 2 löpare i kvartsit, 2 bitar bränd lera samt 20 bitar slagg eller förglasad lera.,Det finns keramik i materialet som passar ihop med skärvor hittade vid undersökningen av RAÄ Kville 1502, och som alltså eroderat fram ur denna. De fynd som hittats uppströms skärvstenshögen Kville 1502 kan naturligtvis inte komma från denna. Däremot står det klart att dessa fynd bör representera en (eller flera) liknande lämning(ar). Med största sannolikhet finns i området ytterligare skärvstenshögar som just i detta nu håller på att erodera bort. (RAÄ-2018-3092)
Tidigare beskrivning: Stenålderboplats? (mossboplats, offerplats?) okänd utsträckning. I det låglänta område har påträffats skrapor och avslag av flinta, fragment av slipad diabasyxa, stora mängder förhistorisk keramik, ben och horn (däribland en hornyxa). En stor del av fynden gjorda i ett stort dike (NÖ-SV), fastsitande i dikesvaäggar på 2 m dj. På platsen finns också stora mängder trävirke fastsittande i dikesväggar. Ingeet boplatsläge.

Bilder

Laddar...

Kommentarer

Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.

RSS