Fästning/skans (L2004:2858)

Försvarsanläggning, vikingatida eller medeltida?, rest av, med huvudpartiet, ca 60x40 m (Ö-V), i NÖ fortsättande med två vallar, inom en yta av ca 40x10-15 m. Längst i S är en jordvall, ca 15 m l (VNV-ÖSÖ), intill ca 5 m br och 0.5 m h på mitten, smalnar av och sänker sig åt sidorna. N om denna är en vallgrav, 3-4 m br och därpå en andra jordvall, bågformig, från Ö till NV, ca 45 m l, 7-8 m br och intill 2.5 m h på mitten N ifrån sett, S ifrån sett, 1.75 m. Vallen smalnar av och sänker sig från mitten åt sidorna. N därom är en andra vallgrav, 2-3 m br och därpå en tredje jordvall ca 25 m l, (Ö-V), på mitten ca 15 m br och 5 m h från S sett, smalnar knappast av och sänker sig föga mot ändarna. De båda sista vallarna har kraftigt sluttande sidor. Invid och N om tredje vallen är nu ett stort grustag. Möjligen har grustaget raserat en fjärde vall. 7 m NNÖ om tredje vallens Ö ände är möjligen rest härav, 10 m l, 7 m br och 0.75 m h. I NÖ är en vall. Kvar står endast själva vallsystemet i åsens S-sluttning. Den tidigare platån är helt förstörd genom grustäkt, vilken enl. J. Wikberg, 1950, gav inkomster till bykassan i Urvalla.

Anläggningens datering och funktionella tolkning kompliceras dels av dess skadade tillstånd, dels av att en rikt utrustad vikingatida vapengrav grävdes ut på kullens krön 1913 (SHM 15010). Graven var anlagd i en båtliknande träkonstruktion utan synlig överbyggnad. Senare inkom även en lösfunnen vikingatida spjutspets till SHM vars något oklara fyndplatsuppgifter pekar på samma plats (SHM 16802:7).

Se uppteckningar om Jätten Mus på Kolnö hus i Stadsarkivet i Örebro.

H. Hofberg 1868 ansåg allt vara en naturbildning.

På skiss av G. Almgren 1906 har fyndplatser markerats, den NÖ för bronsskena i täktbotten, slagg och lerklining i V grusgropskanten samt kolad planka och stensamling m.m. i SÖ täktkanten. Jfr. inv. nr. SHM 13.008 och 15.010 (undersökning av H. Hellberg och B. Schnittger) samt 13.943, 16802 med olika både troligen sena förhistoriska och medeltida fynd.

Wikberg 1967 anger även fynd av båtfragment, troligen syftande på den vikingatida graven.

1982 kunde inga ytterligare spår ses på de vid tiden mestadels igenvuxna fyndplatserna.

C. Lovén (1999:462) bedömde efter besiktning på plats att de vallgravsliknande sänkorna på platsen var naturbildningar och att inga skäl fanns att räkna med någon medeltida befästning. Han nämnde inte de vikingatida fynden.