Metallindustri/järnbruk (L2022:3690)

Metallindustri/järnbruk, ca 100x10-25 m (Ö-V), bestående av 2 grunder efter hammare? och kvarn?, 2 dammvallar, minst 1 slaggvarp, 2 rännor och spridd slagg av olika storlek, form och tyngd.
I V delen är den ena dammvallen, ca 15 m l (NNV-SSÖ), 2-3 m br och intill 2 m h, av jord och kallmurade stenar, 0,4-0,8 m st. I S delen av åfåran är en husgrund, 4x3 m (Ö-V) och intill 1,5 m h av delvis kallmurade stenar, ihopbyggd med dammvallen. En ränna löper genom grunden och verkar ha fortsatt mot Ö men är nu kraftigt raserad. I och omkring ån ligger riklig förekomst av slagg, järnmalmssjok och rostjord, en stor del troligen från "Strömsdal gjuteri & mekanisk verkstad" (senare Hjo mekaniska verkstad och uppförd på annan plats) som grundades på S sidan av ån 1867. Anläggningen var belägen både Ö och V om cykelvägen med större delen utanför registrerade område enligt rågångsåtgärdskarta år 1923. Inga direkta lämningar förutom slagg kunde iakttas men ett flertal terrasseringar S härom har troligen med den verksamheten att göra.
Längs N sidan, omedelbart V om cykelväg är slaggvarpet, möjligen även husgrund, närmast ovalt, 12x5 m (Ö-V) och intill 0,5 m h. På slaggvarpet är en informationsskylt om att här funnits ett sliphus för en knivsmed. På en geometrisk avmätningskarta år 1696 är ett hus med texten "Knijfwe smedens sliijpe huus" markerat ungefär här.
Ö om cykelvägen är den andra dammvallen, starkt raserad, 10 m l (N-S), intill 1,5 m br och intill 1 m h. Ö om dammvallen är den andra grunden, belägen i åfåran, 5x3 m (Ö-V) och 0,1-0,3 m h, av delvis sammanrasade stenar. Här löper en ränna, ca 30 m l (Ö-V) och 1 m br, med stenskodda kanter. Längs S sidan påträffades enstaka bitar av masugnsslagg.
Troligen utgör lämningarna rester efter Hammars kvarn och en kopparhammare, vilka båda omnämns under tidigt 1600-tal. Enligt Ljunggrens atlas 1856 är kvarnen markerad ungefär här. Den ska ha varit en tullkvarn, troligen den klosterkvarn som omnämns i jordeboken 1561-1600 och med säkerhet 1611 där det står "enn Quernn eller Koperhanner". I jordeboken 1641 står "Enn Qwarnn wedh Copperhammar". Närområdet kallas för Hammaren eller Hammarn.