Lägenhetsbebyggelse (L1959:3348)

Tradition: Inom området bodde på 1800-t och 1900-t början flera familjer ur resandefolket, mestadels vintertid. Härifrån reste de, i både Sverige och Norge, och sålde hantverk och bytte varor. Som mest lär det ha funnits ett 20-tal mindre bostäder av olika slag här. Äldsta uppgift om resande på platsen är fr år 1825 då en familj flyttade hit. 1855 kom flera resandefamiljer och området blev med åren en både permanent och tillfällig boplats med fler enkla bostäder. Resande kallades för skojare, och platsen fick namnet Skojareberget av lokalbefolkningen. På platsen som kallas Severin bosatte sig Severin Rosenqvist och Mathilda Jonsdotter Reinholdsson på 1880-talet och bodde här resten av livet. Severin dog 1933. De hade sju barn.

Terräng: Bergig morän i gles blandskog.

Antikvarisk kommentar: Ett område med bebyggelselämningar med en historiskt känd koppling till resandefolket. Platsen utgör en kulturhistorisk lämning som är viktig för att ge historieskrivningen en bred representativitet. Enligt uppgift kom de första bosättarna på 1820-talet med sannolikt blev det en permanent boplats från mitten av 1800-talet. På grund av dessa uppgifter samt att de enskilda byggnadslämningarna inom området inte är daterade är den antikvariska bedömningen övrig kulturhistorisk lämning. Lämningen Sivers är del av ett större komplex där även Tryggre, Myrene, samt Östra Myrena ingår. Namnen kommer från hembygdsforskare samt från resande som är släkt med dem som bott där och själva varit där som barn och hälsat på. Det är ytterst sällsynt att de namn som de resande själva haft på platser finns dokumenterade. Det har också gått ett par generationer sedan någon bodde på platser motsvarande Skojareberget och benämningen på platsen har sällan gått vidare. Det är därför särskilt angeläget att namnen på de olika bosättningarna inom Skojareberget bevaras.