Bytomt/gårdstomt (L1997:6007)

1) Byggnadsminne. Stolpbod, spannmålsmagasin från 1775, i trevåningar i liggtimmerkonstruktion på nio stenplintar.Fasadbeklädnad av locklistpanel, rödmålad, förutom den Nfasaden, där den brandskadade ytan från 1927 har sparats.2) Gårdstomt efter säteriet Särö, med till stor del kvarståendebyggnader på både NNV och SSÖ sidan av vägen (nr 1 ingår här, Vom vägen). Den ungefärliga gårdstomten, ca 100x80 m (ÖNÖ-VSV) ärbelägen NNV om vägen (ÖNÖ-VSV), där tidigare säteriets corps delogie var belägen (nedbrunnen 1927, då fungerande sombadortsrestaurang) Detta område är till större delen avschaktatoch utplanat, och nu utgörande parkeringsplats, med en kraftig,stenskodd terrasskant som begränsning mot ÖNÖ. I NÖ tvåkvarstående ekonomibyggnader och i VSV ytterligare en. SSÖ omvägen kvarstår ett antal byggnader inom ett ca 200x50-70 m stområde (ÖNÖ-VSV), vilka tillkommit under en ganska sen fas (bl amindre byggnader nu tillhöriga Särö Golfklubb i ÖNÖ delen och iV ett par större längor, varav en i sen tid ombyggd tillbostadshus). På en geometrisk karta från 1692 är Särö gårdbelägen NNV om vägen, på platsen för den 1927 nedbrunnamangårdsbyggnaden. På karta från 1773 befinns bebygglesen varabelägen på samman plats som tidigare, dock med något förändradstruktur. Särö omnämns i skrift för första gången år 1231, Särööquedam insula. Gården utgjorde tidigt en kronogård, men blevfrälsegård 1651. År 1669 utvecklades Säterifrihet för hemmanetSärö. Under 1800-talet ombyggdes säteriets mangårdsbyggnad tillbadortsrestaurang och Särö förlorar alltmer karaktären av agrarenhet. Bebyggelseplatsen kan ej sägas vara permanent övergiven,då ett flertal byggnader kvarstår, dock med förändrad funktion.Området främst i NNV om vägen kan dock innehålla dolda, äldrekulturlager. I vilken utsträckning detta är fallet får betraktassom oklart p g a de omfattande utschaktningarna på platsen. Enstor del av den primära grådstomten utgör idag parkeringsplatspå grusunderlag.