Småindustriområde (L1959:1615)

Småindustriområde, ca 280 x 60 m (Ö-V), bestående av lämningar efter minst 3 kvarnar. Dessa utgörs av 1 kvarn, uppgift om, 1 kvarngrund, rest av, 1 kvarnruin, 2 dammvallar, rest av, 1 dammvall, strandskoningar, 1 kanal och 1 grävd ränna.
Längst i Ö, längs höger sida strömriktningen, är den ena kvarngrunden, bestående av ett 10 x 10 m st område med sammanrasade och delvis övertorvade stenar. Ö om grunden, är ett 1,5 m h fall med skibord av betong och rester efter en tidigare dammvall, ca 20 m l (ÖNÖ-VSV). Längs höger sida strömriktningen är ett dammvallsfäste, 4 x 2 m st (Ö-V) och 1,5 m h, av kallmurade stenar. På vänster sida strömrikningen är ett betongfundament med ett 1 m br utskov och järnbalkar till dammlucka. En kvarn och en dammvall är markerade här på storskifteskartan år 1800. Enligt ortsbefolkningen var det Vreta kvarn, omnämnd redan år 1451, som var belägen här.
Omedelbart S dammvallsresten är den andra dammvallen, 12 m l (N-S), 0,5 - 2 m br och 0,5 - 1 m h, av kallmurade stenar, betong och trä. I N delen är ett utskov, 4 m br med dammluckor av trä. Härifrån utgår kanalen, ca 250 m l (Ö-V), ca 5 - 15 m br och 0,5 - 1 m dj. Kanalen leder till en liten kraftverksbyggnad, tillbyggd på SÖ delen av kvarnruinen, och vidare genom kvarnruinen för att därefter rinna ut i huvudfåran. Vid inloppet av kanalen i Ö och intaget till kraftverket kantskodd med betong. Utloppskanalen i V är kantskodd med kallmurade stenar. I Ö delen av kanalen är en tvärgående, grävd ränna, ca 30 m l (NV-SÖ), 2 m br och 0,5 - 1 m dj med kantskoning av betong och tuktade stenar, 0,5 - 1 m l. Kanalen blev till när jord grävdes upp för att anlägga den intilliggande banvallen för järnvägen under slutet av 1850-talet.
Kvarnruinen, belägen i V delen av området, är 19 x 9 m (Ö-V) och 2 - 3 m h med 0,4 - 1 m tj väggrester, av murade tegelstenar och kallmurade, tuktade stenar. Flera kallmurade valv finns i ruinens nedersta delar. Herrljunga kvarn var färdigbyggd år 1859 och drevs med vattenhjul fram till år 1901 då turbiner sattes in. Driften upphörde år 1976. Kvarnen brann ned år 2003. Från år 1911 fungerade kvarnen även som kraftverk och en benstamp ska även ha funnits i byggnaden.
NV om kvarnruinen och vägen intill huvudfåran, längs vänster sida strömriktningen nära utloppet av kanalen, ska ytterligare en kvarn och en dammvall ha funnits, markerade på storskifteskartan år 1800 och laga skifteskartan år 1863. Inga spår efter grunden kunde iakttagas vid inventering år 2016 men rester av dammvallen finns kvar i huvudfåran i form av en 8 m l (N-S), 0,5 - 1 m br och 0,4 m h stenrad, bestående av 0,3 - 0,6 m st stenar.
Enligt ortsbefolkningen ska ytterligare en kvarn ha funnits ungefär i områdets mitt. Inga spår efter denna kunde iakttagas vid inventering år 2016.
Längs huvudfåran är ställvis strandskoningar av kallmurade stenar.
Påträffad i samband med inventering av vattenanknutna lämningar inom projektet "VaKul", Vattenförvaltning och Kulturmiljö - planeringsunderlag för Västerhavets vattendistrikt.