Fartygs-/båtlämning (L2013:3886)

Öppna i: Fornsök, Arkivsök.

Publicerad av: Riksantikvarieämbetet

RAÄ nummer: Björkö-Arholma 38

Alternativnamn: "MARIANNE"

Geografisk plats: Björkö-Arholma socken, Uppland

Fartygslämning 17 x 6m.

Status: Virket är i gott skick. Vrakets längd är uppmätt till 17 m, och dess bredd 5 - 6 m. Varken däck eller kajuta har påträffats. Fartyget är tämligen sönderslaget med undantag av akterpartiet. Aktern är förhållandevis hel. En mindre öppning finns mitt under den utskjutande akterdelen. Vad som förmodas vara rodret ligger utfallet vid styrbordssidan i aktern. På styrbordssidan reser sig spanten 2 - 3 m från botten. På botten utanför ligger div utspridda träföremål. I förskeppet ligger en eventuell mast, omgiven av jungfrur, block och tågvirke. Fören är mycket sönderslagen, och inga konturer av skrovet kan urskiljas. Babord om vraket, strax utanför fören i ca 45 graders vinkel till densamma, ligger en del av en fartygssida. Det är troligen babords skrovsida. Skrovsidan är 9 meter lång och 3 meter bred. Längs ena sidan finns ett antal större öppningar. Mellan fören och den lösa skrovsidan finns en trälucka. På botten söder om vraket, på ca 14 meters djup, ligger ett knä, som är 2,5 m långt. Söder om vraket, mellan vraket och land, ligger även diverse stål och järnföremål, som förmodligen kommer från relingen eller består av detaljer som förvarats öppet på däcket. Där finns även ett bråspel, block, ett lavetthjul samt stora delar av vrakets stålrigg och tågvirke (status 1968).

Övrigt: Att döma av texten på griffeltavlan förefaller skeppet ha varit svenskt.

Kanonfynden, vilka har karakteriserats som signalkanoner, lavetthjulet, de fyrsidiga öppningarna i skeppssidan samt luckan, som liknar en kanonlucka, antyder att det skulle kunna röra sig om ett bevärat fartyg, ev. ett mindre örlogsfartyg.
Datering: Några av keramikfynden kan tillhöra 1700-talet, men även 1800-talet. En glasflaska är av 1800-tals tup. En cirkulär blyplatta, sannolikt en balans till en luftupphängd kompass, förmodas vara från slutet av 1800-t. Ett porslinsfat från Gustavsberg har tidigaste möjliga tillverkningsår 1845. Stålriggen och larnternglaset indikerar också en datering till 1800-talets andra hälft.
Bärgning: Vraket undersöktes av sportdykare i samarbete med SSHM 1968 - 1969.
Fyndlista: Bärgat av sportdykare 1968 - 1969:

Lergodskruka
Lergodskruka i fyra delar
Lergodskruka
Porslinskruka för japansk soya
Griffeltavla av slipad skiffer med text bl. a. "stäfvad kurs", geometriska figurer inristade på baksidan
Kaffepanna av koppar
Blybit (lod?)
Tre stycken gjutna skylightsglas, ofärgat glas
Tvåskivigt block, furu med två skivor av ek
Flaskbottnar (glasfatsbottnar?)
Diverse oidentifierade träföremål
Kamin med lock (koppar)
Krukbotten
Flaskhals och flaskbotten
Lergodsskärva
Tallrik av fajans från Davenport
Två signalkanoner
Cirkulär blyplatta, sannolikt en balans till en luftupphängd kompass, ev från slutet av 1800-t
Stengodskrus tillverkad i Höganäs
Glaset till babords lanterna
Trasigt porslinsfat från Gustavsberg
Trasigt porslinsfat
Två st. glasfatsbottnar
En bronsring
Fragment av en thekopp, keramik
Propp
Jungfru
Enskivigt block med kvarsittande tand
Sex lösa blockskivor
Rustjärn
Två bitar av pumpkanna
Lod
Bronsring, rack, med invändig trä

Fynden förvaras i privat ägo. I SSHM:s samlingar finns emellertid ett antal föremål från bärgningarna:

Block, Acc nr 24801
Kaus, Acc nr 24802
Block, Acc nr 42803
Blockskiva, Acc nr 42804
Blockskiva, Acc nr 42805
Knap?/klamp, Acc nr 42806
Knap?/klamp, Acc nr 42807
Nagel, Acc nr 42808
Laggstav, Acc nr 42809
Laggkärlsbotten, Acc nr 42810
Laggkärlsband, Acc nr 42811
Jungfru, Acc nr 42812
Jungfru, Acc nr 42813
Block, Acc nr 42814
Blockskiva, Acc nr 42815
Blockskiva, Acc nr 42816
Blockskiva, Acc nr 42817
Blockskiva, Acc nr 42818
Formstycke, Acc nr 42819
Pumpkanna, Acc nr 42820
Block, Acc nr 42821
Blockskiva, Acc nr 42822
Laggkärl, Acc nr 42823

Terräng: Rullsten, grus, sand

Orientering: Björkö Arholma, N om Högskärs fyr, 30 m ut från land på NV-sidan av Högskärs fyr.

Bilder

Laddar...

Kommentarer

Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.

RSS