Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Färnebo 15:101
Alternativnamn: Bålhyttan
Geografisk plats: Färnebo socken, Värmland
Hyttområde, 40-140x30-120 m, (Ö-V, NNV-SSÖ), bestående av 1slaggvarp, 1 hyttruin, 1 rostningsugn samt kolhuslämning. Områdetdelas av väg (NNÖ-SSV) i två delar. I område A, 60x50 m, (Ö-V),beläget V om vägen, är slaggvarpen. Slaggvarp, 60x50 m st intill2 m h, bestående av gråsvart och fluten blå och grön hyttslagg.Helt eller delvis övertorvad, hål efter slaggtäckt. Beväxt medlövträd, ett par tallar och lövsly. Enl. Nils Bolemark,Bålhyttan, har stora kvantiteter slagg från övriga slaggvarpbortfraktats och använts som vägfyllning. I området finns gott omspridda slaggstycken. I område B, 140x30-70 m (NV-SÖ), beläget Öom vägen, är hyttruinen, rostningsugnen och kolhuslämningen.Hyttruinen är 10 m l (NÖ-SV) och 8 m br och 3-7 m h (?).Kallmurad av huggna ca 0,5-3,0 m st gråstensblock med dragankareav järn i hörnen och ca 0,4 m st slaggstenar. Pipan är ca 2 mdiam av murad slaggsten och tegel, nu ca 4-5 m dj, välbevarad.Hyttruinens östra delar är delvis raserade. Beväxt med lövsly.Hyttplatsen belägen SV om bäcken. Rostningsugnen (?) rest av. 5 ml (NV-SÖ), 3 m br och 2 m h. Ugnen (?) 3x3 m st och 3 m h. Byggdav ca 0,4-0,5 m st helt eller delvis övertorvade slaggstenar ochstora gråstensblock (?). Överdelen helt raserad. Beväxt medlövsly, en unggran, en enbuske och smultron. Kolhuslämningen,bestående av en uppfartsramp, 15x10 m (VNV-ÖSÖ) och upp till 4 mh. Byggd av gråstensblock och slaggstensblock. Dessutom finnsinom Ö och SÖ-delarna av området diverse terrasseringar, ett parhusgrunder, en stenmur och en husgrund (?). I SÖ-delen av områdetär rikligt med kol på terrasserna efter kolhusen ? Enligthembygdsforskaren Ulf Nilsson ska masugnen i Bålhyttan haflyttats någon gång vid 1600-talets slut. Ulf Nilsson har hämtatuppgiften ur en Bergmästar relation, men kunde inte erinra sigvilken.
Terräng: N-sluttning invid bäck, i genomväxande "ängsmark".
Orientering: Hyttruin är 15 m SÖ om väg (NNÖ-SSV).
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.