Stenkammargrav (L1988:2200)

Gånggrift i hög. Högen är 16-18 m i diam och 2 m h. I ytan måttligt med stenar, 0,1-0,4 m st, samt på toppen tre 1 m st block synliga. Den närmast rektangulära kammaren, belägen i högens mitt, är 4x1,6-1,8 m (NNÖ-SSV) och 1,6 m h. I VNV långsidan finns tre hällar, 1 m st. I ÖSÖ långsidan finns fyra hällar, 1 m st. I NNÖ gaveln är två hällar, 1 och 0,8 m st, och i SSV gaveln två hällar, 1 och 0,8 m st. Över och mellan hällarna i kammaren finns utrymmena utfyllda med kallmurade stenflisor. Över kammaren ligger tre takhällar, 2 m l, 1-1,2 m br och 0,4-0,6 m tj (enl tidigare uppgifter). I kammaren ligger ett flertal stenar, 0,1-1 m st. Från ÖSÖ långsidan leder gången, 6 m l (Ö-V) och 0,35-0,8 m br samt 0,6 m h vid den inre. Sex sidostenar finns på vardera sidan, 0,35-1 m st. Tre takhällar, 1,2-1,3 m l, 0,7-1 m br och 0,4-0,5 m tj. Vid gångens mynning finns en kantkedjeliknande rad stenar, 0,2-0,6 m st, i rät vinkel till gången. På det största av högens toppblock finns en (ev.) älvkvarnsförekomst bestående av en (ev.) älvkvarn 5 cm i diam och 0,8 cm dj. Beväxt med en taggig buske.

Kammaren utgrävdes 1843 av professor Sven Nilsson, och gången 1907 av lektor C Wibling (dnr 5050/51). Vid utgrävningarna har påträffats ett stort antal fynd (dnr 673/18), dessa finns nu i SHM, inv nr 13.421 och inv nr 13.396 (Fornvännen 1903). Vid utgrävningar 1951 och 1953 gjordes ett antal fynd utanför gångmynningen, bl.a av yxor, pilspetsar och krukskärvor från tratthalsskålar (inv nr 25002). Se inskannat dokument för mer info. Se restaureringsrapport från 2015 Nordisk Megalit Restaurering.

Runt högen löper en utsparad jordkant, 3-5 m br och 0,5 m h. På denna växer 16 almar. Utanför kanten är högen kringplöjd. Intill NÖ kanten står en elstolpe. I åkern runtomkring förekommer flintavslag.