Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Linköping 188:2
Geografisk plats: Linköping socken, Östergötland
Boplats, undersökt och borttagen, 45x40 m (Ö-V). Vid arkeologisk undersökning år 2005 påträffades 9 gropar, 14 härdar, 6 kokgropar, 53 stolphål och 1 dike. Av stolphålen har 35 kunnat föras till lämningar efter 2 förhistoriska hus. Fynd av ca 250 keramikskärvor, 20 obrända och 1 bränt ben, skrapa av porfyr, 5 kvartsavslag, 2 flintavslag och 1 kvartskärna. Boplatsen hyser lämningar efter två kronologiska perioder; från neolitikum samt från övergången yngre bronsålder till äldre järnålder.
De neolitiska lämningar som dokumenterades var ett närmast komplett hus samt ett antal gropar. En större grop innehöll flera koncentrationer av deponerad keramik, vilket sannolikt har motsvarat mellan fyra till sex kärl. Samtliga kärl har varit ornerade. Två av groparna är daterade till tidigneolitikum, 3950-3380 fvt. Ett tidigare C14-prov nära huset är daterat till mellanneolitikum, 3010-2620 fvt. En keramisk specialanalys gör däremot gällande att keramiken i en av de daterade groparna härrör från slutet av mellanneolitikum och senneolitikum. Huset i sig kan sannolikt på typologiska grunder föras till denna period, men kan även likaväl härröra från tidig- eller mellanneolitikum. En slutsats som kan dras är att de olika dateringarna påvisar en lång kontinuitet inom den neolitiska bosättningen. Det totala neolitiska boplatsområdet sträcker sig med stor sannolikhet vidare utanför den aktuella undersökningsytan.
Lämningarna från yngre bronsålder och järnålder utgjordes av ett ofullständigt bevarat hus samt ett antal tydliga härdar och kokgropar. Mycket talar för ett nära kronologiskt samband mellan dessa lämningstyper. Sannolikt kan även lämningar efter fossil odling knytas till perioden. Bosättningen kan genom fynd av tidstypisk keramik samt en likvärdig C14-datering dateras till övergången från yngre bronsålder till början av förromersk järnålder, kring ca 800-400 fvt. Troligen sträcker sig boplatsområdet vidare söderut ner i sluttningen mot Tinnerbäcken vilket syns genom två kända skärvstenshögar. Skålgroparna på berghällen har med stor sannolikhet varit samtida med bosättningen vilket gör skålgropslokalen central i området, möjligen utgörandes en form av rituell del inom detta.
(Raä dnr: 321-3069-2009)
För äldre beskrivning, se skannat dokument.
Terräng: Bergklack på krönet av moränrygg (NV-SÖ). F d åkerholme, nu park.
Antikvarisk kommentar: De undersökta lämningarna är endast en del av i sin tur större boplatsområden och är inte enbart begränsade till det aktuella undersökningsområdet. (Raä dnr: 321-3069-2009)
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.