Fossil åker (L1998:8011)

Fossil åkermark med ett överlag mycket ålderdomligt och varierat innehåll, bestående av flera hundra röjningsrösen, terrasskanter, hak, stensträngar, vallar och stenmurar. Uppdelad på två delområden, separerade av fuktig mark. Röjningsrösena varierar i storlek men är vanligen 3–6 m i diameter och 0,3–0,6 m höga. Rösena ligger mestadels mycket tätt, vilket avspeglar en naturligt hög stenhalt. Ett flertal större röjningsrösen i krönlägen har ett gravliknande utseende. De enskilda odlingsytorna avgränsas av terrasskanter, hak och stensträngar som ibland har karaktären av 2–3 m breda hägnadsvallar. På några ställen uppträder linjeelementen parallellt, vilket kan indikera att åtminstone delar av området varit bandparcellerat. I några fall överlagras terrasskanter av stenmurar. Terrasskanterna i ytterområdena löper bitvis över långa sträckor, där höjden uppgår till över en meter. I östra delen löper en äldre vägsträckning parallellt med dagens körväg. Hela detta vägstråk sammanfaller med en väg på de äldre kartorna.
Den fossila åkermarken återfinns i sin helhet på inägomark på 1700- och 1800-talens historiska kartor. Det rör sig här om gammal äng, belägen mellan de båda hemmanen i Tränshult, som vid det äldsta karteringstillfället 1791 är skogbevuxen ("Bokeskogen").
Odlingsmarken har sannolikt ett förhistoriskt ursprung men stora delar torde vara övergivet under medeltid. Det är framför allt de kraftiga terrasskanterna, en hög röjningsgrad och rösenas välvning som indikerar medeltida ödeläggelse. Gränsen mellan de båda Tränshultshemmanen på 1791 års karta löper ungefär mitt i den fossila åkermarken, vilket kan tyda på att en eller flera ödegårdar delats upp mellan dem.
Mycket välbevarad och innehållsrik agrarhistorisk miljö av högsta vetenskapliga och pedagogiska värde, till stor del belägen i lövskog och (i väster) naturbetesmark.