Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Edestad 97:1
Geografisk plats: Edestad socken, Blekinge
Gravfält, ca 150 x 130 m (NV-SÖ), bestående av ca 90 fornlämningar. Dessa består av 1 röse, 3 runda, fyllda stensättningar, ca 25 högar, 18 skeppssättningar, 8 fyrsidiga stensättningar, 1 oval stensättning, 1 treudd, 1 domarring, ca 10 ofyllda stensättningar, rest av, samt 19 resta stenar. Dessutom finns i gravfältets N del spår av sannolikt förhistoriska stenbrott.
Röset, som är beläget på uddens högsta punkt, är 15 m diam, 1 m h. Stenarna är vanligen 0,3 - 0,5 m st. I fyllningen ingår flera större block.
De runda, fyllda stensättningarna är belägna på bergklacken strax NV om röset. De är 4 - 6,5 m diam, 0,15 - 0,4 m h, med lätt övertorvad fyllning av 0,1 - 0,35 m st, rundade stenar. De två större stensättningarna är flackt välvda.
Högarna är 2,5 - 7 m diam, 0,15 - 0,5 m h. En hög är omgiven av kantränna, en har i centrum en liggande stenhäll, 0,9 x 0,5 m st. Sex högar har mittgrop, 1 - 1,5 m diam, 0,2 - 0,4 m h. Ett 15-tal högar är att beteckna som osäkra fornlämningar. Sju av dessa, belägna i V längs uddens krön, kan ha tillkommit i samband med sanddrift.
Skeppssättningarna är 4,75x2 - 12,5x5,5 m st (NV-SÖ resp NNÖ-SSV). Samtliga är ofyllda och har 0,1 - 0,3 m h kantkedjor av tätt lagda, 0,25 - 1 m st stenar. I några fall ingår, ursprungligen kantställda hällar. Tio skeppssättningar har minst en stävsten i behåll, 0,6 - 3 m l, samtliga utom fyra är kullfallna. 16 av skeppssättningarna återfinns i gravfältetes S del. Flertalet är kopplade efter varandra i grupper om 3 - 4 anläggningar.
De fyrsidiga stensättningarna är samtliga ofyllda. Sju är närmast kvadratiska, 4,5 - 6,5 m i sida (NNV-SSÖ). Kantkedjorna är av tätt lagda 0,1 - 0,35 m h, 0,3 - 0,5 m st stenar, några dock intill 1,15 m st. I en av stensättningarna ingår ett par ursprungligen kantställda hällar, 0,65 - 1,65 m l. Ett par av stensättningarna har större hörnstenar. En stensättning har i centrum en låg hög, 2,8 m diam, 0,15 m h. Ytterligare två har förhöjt mittparti. Fem av de kvadratiska stensättningarna ligger väl samlade i gravfältets SÖ del. En av de fyrsidiga stensättningarna, belägen längst i N, är rektangulär, 9,5 x 6 m (NÖ-SV), med kantkedja av glest satta, 0,25 - 0,6 m h, 0,7 - 1,15 m st klumpstenar.
Den ovala stensättningen är 4,7 x 3,3 m (Ö-V), ofylld med kantkedja av tätt liggande, 0,1 m h, 0,2 - 0,5 m st stenar. I centrum är en rödaktig, 0,2 m st stenar, vilken vid undersökning 1970 visade sig ligga i ett brandlager med brända ben.
Treudden, belägen i gravfältets Ö periferi, är 5,75 m i sida (N, VSV resp SÖ), 0,2 m h, övertorvad och flackt välvd. Kantkedja av 0,1 m h, 0,3 - 0,4 m st rundade stenar. Vid undersökning 1970 påträffades gropar efter resta stenar i alla uddarna samt i centrum.
Domarringen, belägen längst i N, är 6,5 m diam, och består av åtta stenar - ursprungligen troligen 10 - 0,1 - 0,55 m h, 0,5 - 0,9 m st. En av stenarna är en liggande, ursprungligen rest häll.
De ofullständiga stensättningarna är samtliga ofyllda och består av endast delvis bevarade eller synliga partier av kantkedjor av tätt lagda stenar, 0,1 - 0,2 m h, 0,15 - 0,3 m st. Anläggningarnas ursprungliga form kan inte avgöras utan arkeologisk undersökning.
De resta stenarna, av vilka samtliga utom tre är kullfallna, är 0,95 - 3,1 m h. Flera torde ingå i förstörda eller övertorvade stensättningar. Samtliga finns i gravfältets N del. I gravfältets mellersta del är fem kantställda stenar, 0,15 - 0,7 m st vilka alla torde ingå i skadade stensättningar.
I gravfältets N del är spår av sannolikt förhistorisk brytning. Sammanlagt finns här fyra brottkanter, 2,75 - 8,75 m l, 0,3 -0,6 m h.
Gravfältet frilades i samband med stormfällning hösten 1967. En detaljerad karta upprättades 1969. 1970-72 slutundersöktes och återställdes fem anläggningar: en rund, fylld stensättning, en oval stensättning, en skeppssättning, en treudd samt en fyrsidig stensättning. Dessutom delundersöktes ett flertal av rotvältor skadade anläggningar.
Terräng: Flack höjdrygg. Betesmark.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.